Vem är Thorbi? Jag känner honom väl vid det här laget, men redan när jag skrev Flykten från Olympo visste jag att han var fördomsfull och något harig, men samtidigt en mycket snäll och lojal ung man. Man kan säga att Thorbi var en glad skitunge ända tills hans syster mördades. Han var bara fjorton år då, och eftersom hans föräldrar redan var döda flyttade hans försupna morfar in och blev hans förmyndare.
Det är inte så lätt att fortsätta att vara glad, nöjd och snäll när hela livet ställs på ända. Thorbi kryssade mellan sin morfars tomma spritflaskor och zigfimpar*, och den bittra gamla mannen uppmanade honom dagligen att själv söka rättvisa och döda sin systers mördare. Thorbi förvandlades efter hand till en hämndlysten ung man, full av hat, fördomar och rädsla.
Thorbi är berättaren i Flykten från Olympo. Det är han som är bokens ’jag’. En del kanske tycker att jag borde ha gjort honom mer sympatisk (eftersom han egentligen är en mycket sympatisk person), men jag ville inte det. Fel miljö kan göra gräsliga saker med en människa, och jag ville vara ärlig och visa den person Thorbi faktiskt var just då. Så gott som alla var fördomsfulla i Olympo och i resten av Europa, och Thorbi är inte den största tänkaren i Purebredserien. När han förändrades var det på grund av omständigheter och människor han mötte, inte på grund av sina funderingar. Vid varje svår händelse står vi inför ett vägval. Thorbi mognar, och de vägar han väljer att gå visar till slut vem han egentligen är.
* De odlar sin egen tobak i Olympo, och eftersom det inte finns något papper kvar, använder de tobaksblad som papper runt tobaken. I Olympo kallas en cigarett för en zig. Den är lika lång som en vanlig cigarett, men smalare och brun. Spriten de dricker kallas pota och görs av potatis. Det finns andra, olagliga rusmedel, som olika svampar. Det är vad spillrorna, Olympos utslagna, röker och äter tillsammans med potan.
