Dora

Jag visste inte mycket om min dystopi när jag började skriva den första boken, men jag visste att där fanns en flicka med fel färger, och att de färgerna var blå ögon, ljus hy och ljusbrunt hår. I mitt framtida Europa är alla raser mixade till en efter ett världsomfattande, politiskt beslut. Alla som inte har mörkbrunt eller svart hår, mellanbrun hud och bruna ögon anses vara freaks. Jag visste också att där fanns en nedlagd gammal olympisk stadion där tusen flyktingar glömts bort åttio år tidigare.

När Dora föds i den gamla olympiska stadion, avrättas hennes föräldrar. De är nämligen syskon, och inavel, liksom homosexualitet*, är totalförbjudet i Olympo. Tyvärr lämnade syskonen likadana, recessiva gener till sin dotter, så trots att de var mörka som alla andra i Olympo, blev hon blåögd, ljushyad och fick ljusbrunt hår. Hennes morbror/farbror tog hand om henne och kallade henne Dora. Hon kallade honom onkel, och tack vare hans högt uppsatta roll i Olympos styre, avrättades hon inte vid födseln. Hon är dock bara skyddad i hans hus, och får aldrig lämna det.

Vilket hon gör. Hela tiden.

Gömd under en luva vandrar hon i gränderna och försöker uppleva livet så gott hon kan. Under en sådan vandring träffar hon Mira, som inte ser Dora som ett freak, utan som hon verkligen är. Dora är fantastiskt vacker, och hon har det där som en del extraordinära människor har. Karisma. Själv är Dora totalt omedveten om både skönheten och karisman. Hon hatar sitt utseende, och hon är rädd för sitt inre. För vad ingen vet om är att hon är ett freak på insidan också. Hon är lesbisk.

När hon kidnappats och förts till ett ställe där alla liknar henne, börjar hon förstå hur hon uppfattas av andra, och hon tvekar inte att utnyttja sitt utseende och sin utstrålning för att nå sina mål.

Dora, min lesbiska femme fatale, är den person Purebred kretsar kring, trots att hon bara är det berättande ’jaget’ i en av böckerna.

* Homosexualitet var förbjudet i Olympo eftersom alla som kunde måste föröka sig, för att inte invånarantalet skulle sjunka och inavelsrisken öka. I övriga Europa (nästan) ansågs homosexualitet lika naturligt som heterosexualitet.